Från lut till platta – och andra lösningar inom cirkulär ekonomi

Tapojärvi Innovation Challenge utmanar studenter att utveckla ny affärsverksamhet från industrins biprodukter

För ett år sedan grundade Tapojärvi tävlingen Innovation Challenge för diplomingenjörs- och magisternivåstudenter vid Uleåborgs universitet för att företaget skulle kunna nyrekrytera kunniga personer och få moderna idéer för produktifiering av industriella biprodukter. Två personer från förra årets vinnarteams medlemmar sysselsattes av Tapojärvi.

I år arrangerades tävlingen på nytt. Temat var utveckling av sådana tillämpningar för stålindustrins slagg, gruvindustrins anrikningssand samt skogsindustrins utfällningar som kunde utnyttjas i affärsverksamhet.

23 flervetenskapliga studentgrupper har under höstens lopp bearbetat nya innovationer varav de fyra bästa idéerna valdes från uttagstävlingen till finalen. Tapojärvi belönade vinnargruppen med 10 000 euro i penningvinst och de andra finalisterna fick 2000 och 1000 euro i vinster. Dessutom har grupperna en möjlighet att få utveckla sina idéer vidare tillsammans med Tapojärvi.

Med innovationstävlingen vill man främja studenternas förståelse för den cirkulära ekonomins utmaningar och hjälpa till att skapa idéer för hållbara lösningar sammanhängande med industrins sidoflöden genom nya produkt- och serviceinnovationer.

– Tävlingen matchar Tapojärvis strategi bra eftersom vi alltid vill vara föregångare och sikta framåt.

Konkurrensen skapar sysselsättningsmöjligheter för de unga redan i studieskedet. Samtidigt kan vi främja kunskaper om cirkulär ekonomi och kanske hitta nya sätt att spara naturresurser, menar tf verkställande direktör Mari Pilventö.

Vinst uppnådd med hjälp GLD

Vinnaren för detta års Innovation Challenge blev teamet vars innovation var användning av grönlutslam, d.v.s. GLD (green liquor dregs) vid neutralisering av gruvors anrikningssand. Andra finalistämnen var användning av GLD som råmaterial för konstgjord marmor, medicinsk användning av koldioxid-absorbent som tillverkats från stålslaggets kalciumoxid, samt användning av flygaska och järnmalms anrikningssand som råämne för keramiska plattor. Finalarbetena klarade sig ytterst jämnt i tävlingen, och vinsten avgjordes med decimalers exakthet.

– Troligtvis var det endast några röster som avgjorde hela tävlingen varför vi säkert också hade tur. Trots det lönade det sig att arbeta och delta i tävlingen eftersom jag aldrig har vunnit så här mycket pengar genom att enbart spela lotto, skrattar Mirja Tuuri från vinnarteamet.

Även om det redan även finns andra användningsföremål för grönlutslam hamnar dock massiva mängder av det fortfarande i slutplaceringen. Därför är det viktigt att användningen av GLD som fortsättningsförädlade produkter undersöks i så stor utsträckning som möjligt.

– Vi hade från början egentligen två idéer för användning av GLD men denna gång valde vi den ur kommersiell synvinkel effektivare lösningen, uppger Jaakko Kaksonen.

Teamets innovation kombinerar två olika industriområden där gruvindustrin skulle kunna utnyttja en biprodukt som kommer från trä- och pappersindustrin för sitt eget bruk för neutralisering av gruvornas anrikningssand. Samtidigt skulle man kunna minska på användning av naturmaterial samt kemiska produkter.

– Troligtvis var styrkan i vår innovation i jämförelse med de andra att det skulle vara rätt enkelt som process att få grönlutslam för neutralisering av gruvor och det kräver inte så mycket av fortsättningsförädling, reflekterar Juho Röytiö.

– Visst kräver bearbetningen av denna innovation till en färdig produkt ytterligare mycket arbete men det verkar för närvarande vara helt genomförbart, konstaterar han.

Lösningar på industrins problem från det verkliga livet

I finalarbetet som kom på andra plats studerades användning av GLD-massa som råämne för konstgjord marmor.

– Marmor som tillverkats från GLD motsvarar till sina egenskaper den ursprungliga marmorn men att tillverka, hantera och transportera det skulle vara avsevärt förmånligare än den traditionella marmorn. Det minskar behovet av att använda naturmaterial och den har en enorm efterfrågan på världsmarknaden. Jag skulle vilja att ni i alla fall skulle komma ihåg dessa faktorer från vårt föredrag, laddar teamets försäljare Ari Lankinen.

Den tredje och fjärde innovationen presenterade användningen av flygaska och järnmalmens anrikningssand som råämne för keramiska plattor samt tillverkning av medicinsk koldioxid-absorbent ur stålslaggets kalciumoxid. Båda arbetena fick den uppskattning de förtjänade både hos publiken och domarna.

– Hellre skulle jag ha tagit den tiofaldiga penningvinsten men alla kan inte alltid vinna huvudvinsten, det är bara så, erkänner Moona Kiistala.

– Jag känner inte att jag har förlorat – vi vann ju över tjugo andra genom att komma fram till finalen. Tävlingen var verkligen jämn och som erfarenhet har detta varit verkligen spännande. Vi såg här verkligen professionella presentationer, gläds Tellu Salmenkylä.

Tävlingens final sändes direkt som livesändning på Tapojärvis 66-årsjubileum den 27 oktober. I finalen bedömdes tävlingsbidragen av en internationell jury. I juryn deltog Acciai Speciali Ternis (AST) HSE-ledare Fernando Camponi, SSAB:s processutvecklingschef Jarmo Lilja, lektor Erno Mustonen vid Uleåborgs universitets tekniska fakultet samt Tapojärvi Oy:s kommersiella chef Henri Pilventö. Även allmänheten hade möjlighet att rösta på tävlingens vinnare. Inspelningen av tävlingsfinalens livesändning hittas på adressen https://vimeo.com/640241668